Mina alster är tillgängliga i Pdf-format. För att läsa dem behöver du ha Acrobat Reader installerat på din dator. Programmet är gratis, och kan hämtas från Adobe.

En aspekt som det kan vara idé att fundera över om du är en blivande elev är hur du påverkas av det du läser -förväntningar, inre bilder osv. Ofta när jag tar emot nya elever som är vana att läsa och lära sig genom det lästa kan jag rekommendera dem att vänta med läsandet för att skapa sig en egen bild av det som sker med dem genom att låta intrycken först vara erfarenhetsbaserade, inifrån rörelsen och sensimotoriken. Hur lär du dig? Ska du vänta? Valet är ditt.

Inledning

Min lust att skriva om mitt lärande/undervisande har flera bottnar. Ett skäl är att via skrivandet göra en bearbetning för att få en tydligare förståelse av den generaliserande erfarenheten genom att flera liknande upplevelser kan sammanfattas i en text. Ytterligare skäl är att medverka till att informera om metoden och ge Feldenkrais pedagogiken den seriösa plattform den förtjänar. Jag har en tydlig, numera mångårig, erfarenhet att metoden & undervisningen påverkar människor djupt och därför kan innebära en förbättrad livskvalité. Naturligt för mig har varit att tilltala skolmedicinen, dess läkare och sjukgymnaster. Jag innehar trots utbildningen till feldenkraispedagog fortfarande min sjukgymnast legitimation och är även utbildad ergonom. Men huvudsakligen har jag vänt mig till dessa yrkesgrupper eftersom jag själv tillhör dem. feldenkraispedagoger med andra rötter väljer andra ingångar.

Ett annat skäl för publicering av texter på en hemsida är att hjälpa elever att sätta ord på tydliga men svårförklarade upplevelser som är resultat av lektionerna och en del av läroprocessen. Jag har förstått att det finns ett behov att förklara för anhöriga och vänner såväl som andra i rehabiliteringskedjan vad de är med om. Att formulera vad medvetenhet innebär är inte enkelt ens för hjärnforskare och filosofer så jag vet att anslaget trots allt bör vara lågmält.

Det slutliga skälet, och den största drivkraften är min ständigt ödmjuka förundran inför Skapelsen och vad det är att vara och förbli människa.

Att transformera ett snett bäcken till en hel kvinna i rörelse

Under slutet av min utbildning till feldenkraispedagog i början av 90-talet kom jag i kontakt med en kvinna som beskrev sig själv i medicinska termer och att hon hade ett "snett bäcken". Jag kände väl igen denna besvärsbild från min yrkesverksamhet som primärvårdsgymnast och mitt arbete med kvinnor med ryggbesvär i samband med graviditet och förlossning. Moshe Feldenkrais erfarenheter från Judo där kontroll av bäckenet är förutsättningen för avancemang inom utövandet har lett till att en vidgad syn på bäckenets funktion blivit central i metoden. Min erfarenhet är att många, ja till och med det stora flertalet elever, som jag möter har en nedsatt kontroll eller trygghet i just bäckenrörelserna och alla de många funktionella samband som är relaterade till detta. Eftersom jag träffar många kvinnor är det inte ovanligt att höra besvärshistorier som går tillbaka till barnafödande och sexualitet och inte sällan traumatiska upplevelser i samband därmed. Men även fot- och benskador från förr finns med i berättelserna som långsamt och gradvis rullas upp kring min brits.

I ett föredrag på sjukgymnast dagarna i april 1991 i Uppsala valde jag att beskriva 6 lektioner med denna kvinna samtidigt som jag försöker belysa metoden som sådan.

Kropp eller lekamen

Att beskriva förloppet i en enskild lektion eller Funktionell Integrering med manuellt, oftast ordlös, överförd kommunikation är inte alltid görbart eftersom det finns ett stort informationsflöde på många nivåer under den intensiva kommunikation som sessionen utgör. Till detta kommer att mitt utanförperspektiv naturligtvis inte sammanträffar med den information, och därmed elevens perspektiv, som när allt kommer omkring, är det som är mest relevant att beskriva. En lektion varar vanligen 40-60 minuter. En del av responsen eller "svaren" kommer senare när intrycken sätts in i ett mer funktionellt sammanhang. Hemma, på arbetet eller under annan aktivitet utanför själva lektionen - det vill säga i verkliga livet. Det är ofta först vid nästa besök som jag får feedback på det jag förmedlat och lektionen vi skapat tillsammans.

I samband med en vidareutbildning 1993, när min uppmärksamhet var särskilt fokuserad, skrev jag ner en lektion med en äldre kvinna. I denna lektion framgår tydligt en av de mer elementära principerna i pedagogiken nämligen att klargöra och stödja benstommens funktion. Det levande skelettet som gör att vi så mästerligt hanterar gravitationens inverkan och ger oss dynamik och oberoende samt möjliggör aktivitet utöver själva överlevnaden i form av kulturutövning och idrott.
---
In the summer of 1993 I particiapted in an advanced training with Yochanan Rywerant where we worked on the skeletal support in very refined ways. This lesson was given close to the training and is remerbered in minute details by me until today. So I wrote it down.

This is the English translation of "Kropp eller lekamen"
Body or frame


En Upptäcktsresa - lektioner med Anna

Under början på 90-talet samtalade en grupp feldenkraispedagoger mycket om hur vi skulle sprida information ut i samhället om pedagogiken och det lite svårfångade konceptet Medvetenhet Genom Rörelse. Kollegan, författaren & feldenkraispedagog Jan Grönholm var sen tidigare van att publicera och sammanfatta tanke idéer och han initierade ett bokprojekt tillsammans med Natur & Kultur och 10 verksamma svenska pedagoger som resulterade i boken "Feldenkrais metoden - Att lära sig lära igen". Den publicerades 1996 och är nu slutsåld på förlaget. Den innehåller en längre teoretisk del skriven av Jan Grönholm, som även fungerat som redaktör för boken. Därutöver finns 8 olika beskrivningar från pedagoger kring projekt i arbetslivet såväl som fallbeskrivningar samt en personlig redogörelse från en elev. Boken finns på flera bibliotek och kommer förhoppningsvis inom en framtid att publiceras som e - bok. Det innebär att det är ett elektroniskt hemlån som administreras via biblioteken för att man skall kunna läsa boken på sin hemdator.
Jag deltar i boken med ett avsnitt; En Upptäcktsresa - lektioner med Anna. Anna, som i verkligheten heter något annat, tog lektioner under flera års tid och eftersom en av hennes frågor rörde sviterna efter en skada i centrala nervsystemet fann jag det lämpligt att beskriva hennes process som en fallbeskrivning sammanflätat med förklaringar om principer och förhållningssätt i detta lärande. En anledning är att nervskador är mer distinkta och "neutrala" och visar på helheten, somat, och dess dynamik i nervsystemet i relation till rörelse och gravitation och känslor tydligare än frågeställningar angående exempelvis smärta. Under åren som gått har många elever känt igen sig helt eller delvis i Annas resa.

This is the English translation of En Upptäcktsresa
A path of discovery - Lessons with Anna

Placebo & Nocebo
När jag började min pedagog verksamhet på tidigt 90-tal fick jag en omedelbar feedback från elever om att det var viktigt för dem att jag inte gjorde dem illa! Precis så uttrycker de sig. Fortfarande. Gång på gång bekräftas samma erfarenhet - "Men du gör så lite!- Du rör mig knappt och så händer så mycket! "Det är inte enkelt att förstå att överföring av information till nervsystemet - som är pedagogikens arbetssätt - inte är en strukturell behandling av muskler & leder. Det krävs inte mycket "kraft & styrka" utan istället en riktad tydlighet från min hand till elevens hjärna som tar emot och responderar på budskapet. Att smärta ska bemötas med obehag gör mig fortfarande upprörd och väcker alltmer nyfikenhet. Kring detta finns gåtor. Varför använder man smärtsamma behandlingar i vården? Varför tillåter människor att andra utsätter en själv för starkt obehag upprepade gånger? Vems är ansvaret? Är det okunnighet, omedvetenhet eller enbart hjälplöshet - från båda sidor?

Det sista decennierna har den svenska sjukgymnastiken utvecklats i riktning mot så kallad vetenskaplig forskning. Naturligt har varit att detta sker med hjälp av behandlingsmetoder som är lätt mätbara och jämförbara. Vårdgivaren söker kostnadseffektivitet som syftar att patienter kan träna själva och inte kräver tid och kvalificerade personal insatser. Detta sammanfaller med en samhällstrend där utbyggnad av gym och en mångfald av träningsformer uppstått. Många sjukgymnasters förhållningssätt till andras smärta delas av andra utövare av dessa strukturella metoder som kiropraktiker och naprapater m.fl. Därmed inte sagt att de inte fungerar för människor som mår ganska bra. För människor som har traumatiska erfarenheter och stressyndrom och även har svårt med gränssättning måste man arbeta på ett annat sätt. Feldenkraismetodens varsamma & intelligenta förhållningssätt representerar för många en märkbar kontrast. Denna insikt ledde till en debattartikel i facktidskriften "Sjukgymnasten" 1998 med rubriken Primum est non nocere - Den första regeln är att inte åstadkomma skada som jag med tidskriftens tillåtelse publicerar igen.

Om rädsla
Den magra responsen på denna debattartikel motiverade ett föredrag om rädsla på Sjukgymnastdagarna 1999. Temat bedömdes tillhöra psykiatrisektionen under rubrik psyke & kropp. En svårsmält tanke för en feldenkraispedagog . Kultur & religion blandas med en önskan om vetenskap. Jag menar att om det jag skriver om är psykiatri, vad är då ortopedi? Mekanik? Ingenjörskonst? Jag vägleder människor, inte kroppar eller psyken. feldenkraismetoden behöver inte, till skillnad från sjukgymnastiken, dela in människor i specialiteter och kategorier.
Detta föredrag har jag delat ut i många exemplar. Det kan ligga i vågskålen när det gäller att upprätta det förtroende som krävs för att börja en verklig process. Det framkallar ibland starka känslor.
Jag vidhåller att det är onödigt att göra människor illa när de söker hjälp. Även om den hjälpsökande med munnen säger ja till obehagliga undersökningar, manipulationer & smärtsam träning. Spädbarnsforskningen har gjort landvinningar angående små människors smärtkänslighet men dessa har fortfarande inte slagit igenom fullt ut när det gäller oss vuxna. Att vårt samhälle är så ambivalent i denna fråga kräver en forsatt analys och diskussion om vad "kropp" och lidande är och vad det representerar i vårt postmoderna och av religionsföreställningar starkt influerade samhälle.
Forskare som professor Martin Ingvar och docent Lisbeth Sachs ger vetenskapligt stöd för detta tänkande med viktiga rön om placeboeffekter och dess påverkan på hjärnan och immunförsvaret.

Den uppmärksamme läsaren märker att innehållet på denna sida är av lite äldre datum. Hela hemsidan är ju ett skrivande som tar sin tid. Reflektioner är den senaste tidens små funderingar.

_________________________________________________________
För att skriva ut texten på denna sida, markera texten och välj sedan ”Arkiv” och ”Skriv ut…” i webbläsaren. Välj därefter utskriftsområde ”Markering” i dialogrutan. Glöm  inte markering annars kommer inte hela texten med!
TEXT - SÅ ÄNDRAR DU TEXTSTORLEK
Är teckensnittet på sidan för litet? Du kan själv ändra detta i Din
webbläsare. Gå till menyn "Visa" och välj "Textstorlek". I menyn som då dyker upp kan Du välja den storlek som passar Dig bäst.